Du eller ingen
Det spelar liksom ingen roll. Du kan säga det, gång på gång på gång. Att jag duger, precis som jag är. Jag kommer aldrig kunna tro dig. Vi vet båda att det är ren och skär lögn. Att jag skulle duga, i dina ögon duga. För om jag gjort det hade det inte varit så här. Då hade du inte jämfört mig med hon den där andra. Sagt att jag aldrig någonsin kommer leva upp till hennes nivå. För indirekt, är det just precis vad du menar.
Jag bryr mig inte om vad andra människor tycker om mig. Skiter fullständigt i om andra visar mig uppskattning, säger snälla saker, bekräftar på olika sätt.Tack för fina ord men det spelar mig tyvärr ingen roll. Det når inte mitt hjärta mer än lite ytligt.
Det är bara din ord som kan beröra mig, ingen annans, ingen som helst annan. Det är bara dina ord som sätter spår, som gör ont, som kan göra avtryck. Det är du eller ingen. Utan dig är jag helst ensam. Träffa vänner och kollegor stundvis, trevligt, visst, men i övrigt. Det är du eller ingen. Och jag tänker inte ändra mig. Så, det är väldigt synd, att jag i dina ögin, inte duger.
