Men du som är så klok?
"Men du som är så smart, så klok. Varför? Ja, varför?" frågade Nina med ett intensivt och ivrigt ansiktsuttryck som verkligen hoppades på ett svar på frågan. Men i luften fanns bara tomma ord och ett känslolöst ansiktsutryck som under ett flertal andetag helt saknade svar, åtminstone ett svar som skulle ha en betryggande inverkan på mottagaren.
Hon sneglade ner mot det vita halvt ringrostiga bordet som både skule behöva målas om och regleras vid bordsbenen som gjorde att bordet vinglade fram och tillbala när man hängde med armbågarna över bordsskivan. Efter några sekunder ryckte hon tafatt på axlarna och sa med mörk men stabil och lugn stämma:
"För att jag är sjuk".
