sofria.blogg.se

Ja, det verkar säkert både egoistiskt mot samhället och allmänt omotiverat och dumt att inte ha vaccinerat sig än. Jag har helt enkelt inte tagit det pga rädsla och oro för allt man hört om bieffekter. Rent procentuellt är det ju än så länge väldigt få som fått allvarliga biverkningar av något av vaccinen. Men tänk om man blir en av de som faktiskt reagerar rejält och får allvarliga skador av det? Kanske får skador för resten av livet? Då har man liksom förstört sitt eget liv och jag skulle aldrig förlåta mig själv för en sådan sak.

 

Jag hade efter en hel del övervägande bokat tid för vaccination, dos 1, redan i december men tvingades avboka då jag fick influensan. Sen kom jul och nyår och jag skulle resa bort. Bokade en ny tid i januari men fick extra jobbpass och fick boka om. Samma sak hände igen. Just nu tvivlar jag. Det ingår i mina jobb som kontaktperson och ledsagare att kunna göra aktiviteter som delvis just nu kräver covidpass, så om jag tar vaccin nu, vilket kan bli fallet så är det enbart för de personernas skull jag tar det.

 

Känner dock att jag blir ännu mer tveksam nu. Dels för att omikron sägs vara som en vanlig influensa eller ännu mildare iregel. Influensor har jag haft förut och klarat av bra. Haft lunginflamation ett par gånger osv och klarat av det på egen hand, vilket gör att jag tror att omikron som ju är den ledande typen och troligtvis kommer fortsätta vara det, inte kommer få mig att belasta vården om jag skulle få det. 

 

Sen är det åter igen rädsla, ja ångest rentutav för biverkningar av vaccinet som skrämmer mig Jag har många i min omgivning som valt att inte vaccinera sig av olika skäl. Det är flera av dem som sprider en del skrämmande fakta och försöker hindra mig från att ta vaccin. Det är alltifrån rapporter om vad vissa läkare hävdat om hur vaccin skadar immunförsvaret till hur det ökar risken för cancer. Klart man blir skraj.

 

Sen vet vi inte hur länge vaccinpassen kommer att krävas. Det skulle kännas rejält bortkastat om de slutade gälla efter att man vaccinerat sig med tanke på ångesten över vaccinet. För, när man väl tagit det finns det ingen återvändo ifall man får allvarliga biverkningar.

 

Jag har ju generell ångest och är rädd för det mesta här i livet och jag antar att min rädsla och "övertänkandet" kring vaccin är en del av detta med tanke på att de flesta inte verkar reflektera kring att vaccinet ens kan vara dåligt på något sätt.

 

Sen måste jag säga att jag inte är emot att de flesta faktiskt tagit vaccin och klarat sig bra - för så mycket vet jag ju. Ta vaccin om du vill och känner att du blir trygg av det och minskar risken för svår covid. Absolut. För detta är ju grundanledningen till att man ska ta vaccin, eller hur? Det som blir jobbigt för mig och många andra som är rädda för biverkningar och helst inte vill ta det, är ju just det att man blir bestraffad om man inte tar det genom att man får fler restriktioner än andra i samhllslivet. Förstår det på ett sätt, men det skapar också ännu mer ångest. Man blir utmålad till syndabock och det är rätt åt en att man inte får delta utan vaccinpass osv. Sedan möter man folk hela tiden som kollar på en med avsky när man säger att man är ovaccinerad och detta skapar ännu mer ångest.

 

Hur som helst så kommer jag behöva ta vaccinet för andra än min egen skull. Eller ja, jag vill ju fortsätta jobba så det blir ju dels för min egen skull. Men, jag är inte 100, tvivlar som attan. Funderar fram och tillbaka. Resonerar med mig själv.

 

Ville bara skriva av mig då detta har bidragit med mycket ångest och inte minst beslutsångest de senaste veckorna. 

 

Hoppas ni kan förstå eller delvis förstå hur jag tänker.

 

 

 

//S